Viktigt råvara för elproduktion och för framställning av stål
Fossila bränslen svarar för omkring 80 % av världens energiförsörjning. Olja svarar idag för 35 %, kol för 25 % och naturgas för 20 % av energiförsörjningen. Kärnkraft och alla typer av förnybara energiformer tillsammans svarar för resterande 20 %.
 
Sedan år 2000 är kol det enskilda energislag som snabbast växer i volym.  År 2007 producerades 5600 miljoner ton kol stenkol. Sedan 1990 har kolproduktionen ökat med nästan 60 %. De största stenkolsproducerande länderna är i tur och ordning Kina (45 % av världsproduktionen), USA, Indien, Australien, Sydafrika, Ryssland och Indonesien.

Kolet används främst som bränsle för elproduktion. Cirka 40 % av världens elproduktion är idag kolbaserad. 13 % av stenkolet används som råvara för framställning av stål. Världens kända kolreserver beräknas vid nuvarande användningsnivå räcka i ytterligare cirka 150 år.

Kolhandeln i världen
84 % av all kolproduktion konsumeras i det egna producentlandet. Bara 16 % exporteras. Trots detta utgör kol världens näst största godsvolym med under 2007 hela 900 miljoner ton i internationell handel. 90 % av den internationella handeln går sjövägen och resterande 10 % på järnväg. De största kolexporterande länderna är i tur och ordning Australien, Indonesien, Ryssland, Sydafrika och Colombia. På importsidan är Japan störst följt av Korea, Taiwan, Storbritannien och Tyskland.

Kol är ett ofarligt och miljövänligt gods att transportera
Tåg är det vanligaste transportmedlet när det gäller att frakta kolet från gruvorna till hamnarna. Till sjöss fraktas kolet med s k bulkfartyg eller stora pråmar, speciellt konstruerade för att transportera massgods som kol. Kol är ofarligt för miljön att transportera till sjöss. Det klassificeras t ex i kategorin "Icke farligt gods". Kolet är även lätt att lagra.

Utsläpp vid användning kol
Kol har rykte om sig att vara ett smutsigt bränsle. Traditionellt har det sin förklaring i forna tiders tekniska lösningar med damning, stoftutsläpp och utsläpp av bl a svaveldioxid och kväveoxider. Idag finns dock tekniker tillgängliga som i princip har löst dessa problem. Ett bra exempel på detta är det koleldade Värtaverket i Stockholms innerstad.

Det kvarstår dock att lösa de ur klimatsynvinkel icke önskvärda utsläppen av koldioxid. Mycket arbete och stora satsningar görs därför nu i många länder för utveckling av tekniker för avskiljning, borttransport och slutförvaring av avskiljd kodioxid. Hela lösningen går under benämningen CCS – Carbon Capture and Storage.

^